onsdag 3 mars 2010

Gammal vänskap rostar aldrig...

Vänskapsband...
Kärleksband...
Ibland är det lite svårt att skilja dem åt. De vänner jag har är jag så fruktansvärt förtjust i. De är inte många, inte de nära vännerna, men ack så kära de är de små raringarna!

Jag måste erkänna att det inte alltid är lätt att få ihop det. Just nu är det nog mitt alldeles egna fel, men genom åren så har det nog varit en massa omständigheter och livets små överraskningar och irrvägar som mellan varven sätter krokben för vänskapsbandens blomstrande.

Men den senaste tiden har faktiskt bjudit på lite vänner & kärlek.
Igår ringde min alldeles underbara vän A och ville träffas på en fika. Hon skulle precis gå från jobbet och hade försökt få fatt på mig tidigare under dagen. Jag har under en tid lobbat för att vi kan ses i nya centrumet, lite så där enkelt, efter jobbet någon dag. Kronan har nu fallit ner och ett litet tidsutrymme hade funnits och jag fick plats i den annars något stressade tillvaron. Det var så himla mysigt. Oavsett hur ofta eller sällan vi ses så är det alltid precis så där enkelt och okomplicerat som det alltid har varit. Vi har varit vänner sååå himla länge och gått i skolan tillsammans och hängt ihop i vått och torrt och jag är så glad varje gång vi ses. Där kan man verkligen tala om att gammal vänskap inte rostar, eller faller i glömska, eller någonsin förtvinar...

Hur det än är med gammal vänskap så trillar det ju allt som oftast in en och annan bubblare genom åren. En riktig vinnare på den fronten är ju AW den lilla raringen, som äntligen har börjat närma sig vuxen ålder hon också :-) Hon fyllde 30 häromdagen och då var man bjuden på storkalas! Hon är en riktig stjärna när det gäller att ordna & fixa & dona och hade verkligen lyckats bra. Piffat och lagat mat och bjudit in nära och kära, alltifrån någon ny kollega (!) till mormor <3 som käckt hade tackat ja till partaj. AW har jag känt i ungefär 6 år (Gud, när hände det här?! Det känns som igår!!) då vi lyckligtvis hamnade på samma företag och fick chans att jobba ihop. Ett par erfarenheter rikare och faktiskt en riktig god vän senare så är det här verkligen en bestående kärlek måste jag få erkänna.

Jag har lärt mig att verkligen se till att omge mig med vänner som ger mig positiv energi och det finns ett par som verkligen har satt sina spår, förutom i hjärtat, även i min personlighet. De gör så stort intryck och har så mycket att ge att min inte kan låta bli att påverkas. Och hon hör definitivt till den skaran.

Jag är lyckligt lottad!!

1 kommentar:

AW sa...

Åhhhhhh!!!! Den kärlekaen är besvarad ska du veta!!!! Massa Pussar!