Fönsterspegel

För ett tag sedan så köpte vi en fönsterspegel på Blocket hos en kille i Sundbyberg. Jag har länge velat ha en sån i vårt kök och den här var perfekt i storlek och utformning. Den har 6 rutor, jag blandar alltid ihop vad sånt där heter, med luft och spröjs och prylar, men jag måste kolla upp det. Jag låter bara vimsig när jag pratar om det :-) Nu när vi dessutom har ett landställe "modell äldre" så gäller det väl att man använder den rätta vokabulären och de korrekta fackuttrycken för att göra sig förstådd.... Missförstånd har redan skett på det området... Inte vad det gäller fönstren, snarare vad det gäller vedspisen på landet. Gode Gud, vilken massa benämningar på allt som ingen människa förstår eller innehar i sitt ordförråd nu för tiden!! :-)

Fönsterspegeln ska i alla fall sitta i lägenheten i en jättekonstig hörna som vi har där. Det är typ en vägghörna med en vinkel på ca 45 grader och som sen möter själva fönstersmygen i köket. Ser lite kul ut, är helt hopplöst att möblera. Men med en spegel där ger det en mysig effekt, eftersom vi i lägenheten dessutom har stora spröjsade fönster med fönstersmygar/fönsterbrädor som är ca 40-45 cm djupa. Har man då en fönsterspegel i samma stil så ser det ut som om allt är fönster utåt, ger lite extra ljus, och som sagt, en förvillande effekt på verkligheten. Hög mysfaktor!!

Väggarna i köket ska målas vita. Nu är de tokbeiga med stark lattevarning. Precis som skåpsluckorna.... Det blir lite mycket. Sambon blir knäpp på allt beige. Och eftersom köket är rätt litet och behöver så mycket ljus som möjligt så blir det vitt. Färgen finns. Men än så länge är det ingen som tagit tag i en roll och uträttat något. Det torde vara ganska enkelt och snabbjobbat. Flera små väggar som borde gå att beta av ganska raskt. Sen spegel på det och livet är toppen!

Nu måste vi få hem de däringa tavelupphängningsprylarna som jag tjatat om ett tag. Nu vet jag dessutom vad de heter så vi ska se om kära sambon kan knata förbi herr Olsson och införskaffa dem. De heter gipskrok Hercules. Suveräna prylar. Man behöver inte ens några verktyg! Man petar in dem i väggen och sen klarar de en tyngd på 25 kg per styck!! Grymt bra! Förutsatt att man har gipsväggar då alltså ;-)
De kostar 36:-/st på Clas Olsson och på de flesta andra ställen ligger de ungefär på samma pris.

Nu har nya året trängt sig förbi det gamla...

Man tror aldrig att det ska gå så fort som det gör.
Ja, i höstas, i september närmare bestämt, så blev allt piffat och bankat och juridiskt klart för att få byta ägare på Älmkärr!!!! Bort med det gamla (dvs Anna *fniss*) och in med det nya, dvs viiii!!!
Härlig känsla men ganska verklighetsfrånvänd sådan...
Jag, superarbetaren, med ljuvlig liten pingeldotter på 19 sköna vårar, och min karl (sedan 15 ljuvliga år tillbaka) som aldrig har föreställt sig att vi någonsin skulle skaffa sånt häringa hus. Men det händer en del på 15 år, man utvecklas, prioriterar om, prioriterar upp, vissa saker slumpar sig fram, och helt plötsligt så bara VET MAN! Man är såld! Kär! Rosa-små-moln fast mer åt de-bara-fötterna-rakt-ner-i-mossan, VÅR mossa!!!
Och när man kliver ut därifrån - och när man kliver in där - och när man kliver ut därifrån igen, så börjar en liten ramsa sväva fram i huvudet: Det e mitt, det e vårt, det är mitt, vi har gräs, vi har mossa, vi har ingen sol, men jättemånga träd - och all plantor av vintergröna har samlats på vår tomt, i något slags sektliknande symbiotiskt tätt sammanhållet samhälle. Men vi är inte krångliga, vi kan leva sida vid sida.

Det har ju varit några månader nu som vi har haft det i vår ägo. De flesta skulle kanske välja att köpa sig ett sommarnöje till på våren eller lagom till semestern. Vi, vi kör i september, kvällarna blir mörkare, fuktigare, dagarna kortare - och där sitter vi med våra ljusstumpar och petar in pinnar i brasan för brinnande livet :-) Det här är så rätt!!!!

Framför allt har väl de få turer vi har tagit dit någon helg då och då, mest blivit att vi har sagt "det här ska vi fixa i helgen" och så har vi fyllt bilen med massa prylar, mycket nyköpt, och rejsat ner, med vovve & allt.

Väl nere, snabbt in med alla påsar, kartonger och väskor, tänd brasan, var är ficklampan, oj då vi måste fylla på gasolvärmaren, ut och fyll på den. Mer koll på brasan, kanske ska pröva med vedspisen? Det står en Husqvarna 23 där, svart och blänkande i sin gjutjärnspondus och bara vill börja jobba. Hmmmm, host, höhö, det rycker in, öppna dörren, "Håll i Merlyn! (hunden)" "Sticker han nu lär vi aldrig se honom!!!" Toksvart ute, inte en lampa så långt ögat kan nå, hunden e becksvart... Heter ju inte Merlyn McDubh för intet (McDubh - "den svartes son")
Ja sen tillbringar man resten av kvällen åt att elda här och där, leta upp lite ficklampor, stearinljus och sen när klockan är 3 på natten så inser vi att ingen av oss har ätit!! Det blev 2 små mackor....

Peter hade lyckats tråckla ner madrasserna från övervåningen ner till bäddschäslongen som nu blev en helt cozy dubbelsäng! MMmmmmmyyyysss.......

Sen kan jag påtala att nästa dag såg EXAKT LIKADAN UT!! Pyssla med ved, stearinljus, leta efter prylar i alla väskor, bygga in batterier i saker som inte klarar sig utan batterier, radion tex. Ut och busa lite med Merlyn på VÅR tomt!! Han e ju askul, killen!!! Vroooooom,. Vrooooom, Vromvromvromvrooooooom!!!!!!!!!!!!! inte stilla en stund. Han tog bara springsteg så fort han skulle nånstans. Världens bästa tomtarbetare/byggnisse/dräng han kommer bli!!
Sågade man ner en 12 meters slana som stod snett och vint och fel, och sen släpar man  bort den till, ja, högen där slanor och grenar och trams bor. Då tar Merlyn fart och dyker rätt in i högen, djupt in i högen, grabbar tag om en av de största ungträden och börjar slita och rycka och dra. Men han fick ut den därifrån och sprang stolt omkring med sitt stora byte. Han fick sen hjälpa till att bära slanor till högen. OOOoooooh det kommer bli så pedagogiskt det här! :-)